Tänk att en enda person kan få allt att kännas bäst. Jag slösar inte nödvändigtvis på ordet bäst, men i detta fall är jag tvungen att göra det eftersom det är sanning. Det pirrar i hela kroppen och jag njuter av varje sekund!


Dock är saker som de är ändå,..jag har ett relativt "stort beslut" att ta. (om man nu kan kalla det beslut) För mig är det iallafall både stort och svårt att veta vad som är bäst. Det behövs en förändring, för jag orkar snart inte längre. Men hur den förändringen ska ske är det jag som ska bestämma. Stor sak för en liten flicka som jag, men nu är läget som det är och jag ska försöka göra det bästa av situationen, som alltid.. eftersom ingen annan gör något..