Varje dag är lika dan, glömmer tid och rum

Soft eller shit, vem av oss är dum?
Tänker för mycket, pratar för lite

Hur ska man överleva den här skiten?

Klagar på allting, står inte ut med rastlösheten

Den stiger i nivån och snuddar vid ovissheten

Trött på allt shit, trött på att det aldrig fungerar

Det är ju ändå mitt liv, där jag själv regerar

Ingen kommer göra det åt mig, ingen kan förändra

Jag skyller alltid på andra, ditt fel att jag försämras

Hela skiten är saksamma, inget spelar någon roll

Slutar alltid i det samma, mitt fel och du har noll koll