Gårdagen var riktigt kul i det stora hela! 

Robin fyllde 23 år och vi firade honom med tårta och alkohol, jag skrattade som aldrig förr när Johanna stod i köket i bara bh och trosor och Nordström sprang iväg med hennes klänning. Samtidigt hade jag en träpenis mellan benen, nej... det är ingen idé jag förklarar =)

Jag har väntat på det här i ett halvår nu, att få känna solens strålar leta sig in i hjärtat och tina upp allt kallt. Det var riktigt skönt i vår hörna på huset, inte en vindpust. Jag fick till och med kavla upp tröjan och byxorna, riktigt härligt.

Nu känner jag mig som en ny människa, de där strålarna behövdes.
Jag drivs verkligen på sol, jag menar det! Nu känner jag mig piggare och gladare än vad jag har gjort på många månader. Vinterhalvåret tar nästan död på mig, varje år samma sak...

Imorgon är det gråväder igen, men då kan jag överleva dagen utan att behöva fälla tårar på väg ned till bussen. För solen gav mig hopp, efter regn kommer solsken...