Vad jag bryr mig om nu, är att se din blick så sårad.

Tydligen så har snöflingor svårt att dela upp sig, så de bestämmer sig för att falla från himlen samtidigt. Kanske dem är rädd för ensamheten, vad vet jag. Faktum är i alla fall att snön vägrar dela upp sig, det duger tydligen inte att spotta ut lite snö varje år istället för all snö ett år. Och detta "ett år" verkar vara just denna vinter.

Vaknade upp i Iggesund i morse, tillbringade gårdagskvällen där med min gode vän Kalle. När jag skulle gå till tåget var det drygt 2 dm snöigare på marken än vad det var igår. Så jag fick pulsa fram, tur att jag har höga stövlar. Självklart var tåget försenat.. inte lite heller, 57 minuter om man ska vara exakt. Och eftersom jag inte fick några som helst tålamods-gener från mina päron så var det gaaanska frustrerande att sitta i nästan en timme i ett klimat som min kropp inte är byggt för. Inte mina kläder heller. Jo. jag vet att man kan klä sig varmare, men jag har ingen lust. Ingen lust att acceptera denna outhärdliga kyla. Jag är så sällan ute så här års, men ibland blir man ju tvingad. Som idag.

När jag väl kom fram till Gävle C hämtade Yttis upp mig, vi hyrde film (det gör man inte ofta nu för tiden) och sedan köpte vi med oss mat och åkte hem till Frida. Jansson och Andersson sammanstrålade också.

Har lite halvdan praktik hos min mor denna vecka, imorgon ska jag vara där hela dagen tänkte jag. Sedan är det helg, en helg som inte är ett dugg planerad. Men jag hoppas på mycket somn och lite snö och mycket bilåkande. Känner att det skulle sitta fint just nu. God natt



Jag önskar att någon var här och kunde läsa Pettson för mig...

Kommentarer

Här kommenterar du inlägget:

Namn:
Kom ihåg mig?

Bloggadress:


Kommentar:


Trackback