Det blir ju lätt lite långtråkigt att bara gå hemma och vara arbetslös, även fast jag inte har haft en enda hellugn dag under de veckorna..

Men jag har ett dilemma. Jag vill helst jobba kväll, för jag trivs bäst med det. Inge duschar, inga inköp, inge städ och inge tvätt. Ganska lugnt helt enkelt! MEN, problemet är att det är ju så förbaskat mörkt på kvällarna i det här landet, och kommer så vara i ett halvår till.. och jag är ju så fruktansvärt mörkrädd. Inte för våldtäkts-män och annat löst folk, utan bara för mörkret i sin enkelhet. Hela världen blir liksom en annan i mörker - inte så mycket folk ute på gatorna och heller inte så mycket trafik trots att jag jobbar i stan. Så det är liksom bara mörkret och jag där ute. Och vi gillar inte varandra.

För er som inte vet så jobbar jag inom hemtjänsten, vilket innebär mycket spring in och ut. Mest ut. Och inne hos kunderna är det heller inte något solljus, de flesta har bara någon lampa tänd och bor i 4-rumslägenheter eller hus. Vilket betyder - ett stort jävla mörker. Överallt.

Så antingen får jag börja släppa på min "för-lat-för-att-jobba-dag-och-gå-upp-05:30"-inställning, eller så får jag helt enkelt ha på mig en pannlampa. Eller bara trotsa mörkret.