Det kryper i kroppen varje gång jag ser dessa groteska ungdomsgäng som skriker och härjar runt överallt. Vet ni vad det är för känsla? AVUNDSJUKA! Jag vill göra om studentveckan igen. Fattar inte att det har gått ett år sedan vi gjorde allt det där. Brännboll i Boulognern, barrunda, studentmiddag, flakåkning osv... ett helt fucking ÅR har gått! Och nu går jag runt och jobbar, medan årets studenter spritter av lycka i kroppen. Jag är också lycklig, men den lyckan jag kände under studentveckan är oersättlig. Den veckan innehöll alla typer av känslor en 19-årig tjej är kapabel till att känna. Lycka, sorg, oro, förväntan, rädsla, hopp och tro! VILL GÖRA OM DET IGEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEN