Det är med blandande känslor jag är tillbaka i Gävle. Igårkväll när jag kom hit kändes det superskönt, men nu vet jag inte. På något underligt sätt känner jag mig mer hemma i Linköping än vad jag gör i Gävle här jag kan alla gator utantill. I Linköping hittar jag inte ens till stan riktigt än.. haha.. Det måste vara något undermedvetet som gör att jag trivs så bra i Linköping. Inte minst med att allting är nytt för mig där. Och jag älskar hela nya livet i Linköping, universitets-livet och jag kommer mycket bra överens.

Idag har jag haft Frida här på lunch, om ett tag kommer Andersson hit och ikväll blir det familjemiddag. Och senare ikväll ska jag träffa någon som är så mycket mer än en vän. Har alltså en dag då jag bara träffar sådana jag älskar och sådana som känner mig helt och hållet! Kan det bli bättre?