Fåglarna kvittrar, himlen är oskyldigt blå, solen värmer mina axlar, lätta och mjuka vindar smeker mitt hår. En våg av glädje sköljer över mig. Jag ler. Gläds över att vara vid liv, att vara frisk och ha två hela ben att ta mig fram på. Känner en sådan enorm tacksamhet över att jag har så många fina vänner och fantastiska föräldrar som har uppfostrat mig till en varm och självgående individ. Ibland behöver vi stanna upp och bara uppskatta det vi faktiskt har, istället för att sukta efter det vi inte har.