Det är inte alltid det är enkelt. Och jag måste, för att inte kvävas av frustation, påminna mig själv om att ingen faktiskt har påstått att det ska vara det heller. För mig är livet en balansgång mellan lycka och förtvivlan. Det är en konst att hitta rätt tillvägagångsätt för att kunna hantera det och balansera det jämlikt.

Jag riktigt känner hur mina batterier laddas på under dagar som dessa. Från att ha varit helt urladdad på energi och glädje har jag nu övergått till grönt från rött. Kan inte sluta le. Grönskan gör mig tårögd av glädje. Alla dessa fantastiska färger och dofter bidrar till ett starkt välmående. Tänker inte låta något slita mig ifrån detta tillstånd. Och under den mörkaste och tyngsta decemberdagen ska jag plocka fram dessa bilder ur mitt minne och le igen.