Linköping har begåvats med sommarväder. Vi är inne på fjärde dagen med 25 grader nu. Det är helt magiskt. Helt fantastiskt. Det är med brunbrända kinder, en lätt svettig rygg och med glädje i blicken som jag studsar fram genom dessa dagar. Enligt väderprognosen ska det hålla i sig i 10 dagar till, vilket fördubblar lyckan för oss som inte kan leva i nuet. Under de senaste dagarna har jag känt, för första gången på väldigt länge att jag faktiskt är på topp. Vintern har varit tung, och våren lika så. Jag har bestämt mig för att lämna framtiden åt ödet, så gott det går. Intervju på en Ky-utbildning i Tumba är planerad. Annars så trivs jag väldigt bra i Linköping, och förstår egentligen inte varför jag skulle flytta härifrån. I hela mitt liv har jag trott att gräset är grönare på andra sidan, att jag aldrig ska vara nöjd och att det alltid finns något bättre. Huruvida det är sant eller ej är oklart. Det är förövrigt mycket som är oklart just nu, på alla nivåer.